Bryggeriet

Hur det hela började I alla tider har folk bryggt sin egen dryck. Redan 1882 var det ett antal svagdricksbryggare i Bergslagen som ville ha sin brygd i större kärl, de slog sig då samman och bildade Kopparbergs Bryggeri. 1945 byggdes ett nytt brygghus på just den plats där bryggeriet står idag.

Svagdricksbryggarna bryggde på för fullt ända tills 1988, då ett schweiziskt bolag köpte bryggeriet. Det som fick schweizarna intresserade av det lilla svenska bryggeriet var det friska, och klara källvattnet vilket lämpade sig väl för den schweiziska affärsidén att tillverka och tappa vatten. Idag är detta fina vatten en väl tillvaratagen tillgång för bryggeriet och utgör grunden för Kopparbergs produkter. Den schweiziska affärsmannen drev bryggeriet ända till 1993 och hann under den här tiden rusta upp lokalerna väl. Om det var våra svenska årstider som fick schweizaren att tröttna det vet vi inte men i vilket fall som helst tog banken över lokalerna 1993.

En branschtidning skrev en notis om att Kopparbergs Bryggeri nu stod tomt, en notis som väckte Peter Bronsmans intresse där han satt på sitt kontor i Göteborg. Peter Bronsman drev på den tiden ett framgångsrikt Tradingbolag tillsammans med sin bror Dan-Anders. Eftersom bröderna redan på den här tiden köpte och sålde drycker var det inte konstigt att notisen väckte en idé hos Peter som omgående ringde upp banken för att presentera sitt intresse. Beskedet han fick var att det gick bra att komma upp och se på bryggeriet mellan jul och nyår 1993. När Peter anlände till bryggeriet en kall decemberdag, blev han mycket entusiastisk då han såg lokalerna. Han ringde genast upp sin bror och meddelade att det här verkligen var ett intressant objekt.

I början av 1994 fanns det en mycket känd bankman i Bergslagen vid namn Per-Olof Olsson. Denne Per-Olof var mannen som bröderna kontaktade och delgav sina idéer. Bankdirektören blev även han intresserad av brödernas idéer och när de sedan kunde lova 6 st nya jobb i Bergslagen, då blev Per-Olof Olsson mycket entusiastisk. Det här var precis vad bygden behövde. Förutom pengar, tillförde bankdirektör Olsson bröderna Bronsman det viktigaste av allt, en utomordentligt duktig bryggmästare. Det var Olsson som rekommenderade bryggmästare Wolfgang Voigt. Voigt hade bott i Kopparberg sedan 1963 och arbetat på bryggeri sedan 1965, bl.a. på Kopparbergs och Spendrups Bryggeri. Peter ringde upp herr Voigt, och över en snabb kopp kaffe diskuterade de ett eventuellt samarbete. Efter 10 minuters diskussion tog de i hand och jobbet var Voigts.

Den 18 mars 1994 fick de nycklarna till ett nedlagt bryggeri. Men även om bryggeriet var nedlagt så hade de mycket med sig i bagaget, saker som entusiasm, idéer och en mycket kompetent bryggmästare.

Hårt arbete och stor entusiasm... Efter mycket hårt arbete kunde det första starkölet tappas på fat, lagom till Stockholms Ölfestival i oktober 1994. Nu hade man kommit igång, order började strömma in. Med små ekonomiska medel, men med desto större entusiasm, bryggdes det på för fullt och öl tappades nu på både fat och flaska.

Men som sagt, vägen till framgång är snårig. 1995 brinner bryggeriet och alla lagertankar med öl upp. Branden blir en riksnyhet. Aktuellt är där och filmar, platsen vimlar av reportrar och så ställer någon den frågan som de alla har: Nu när ni äntligen kommit igång, skall ni nu behöva slå igen? Peter Bronsman replikerar mycket snabbt: -Slå igen? Det är ju nu det börjar. Och visst börjar det. Den första burklinjen inhandlas och både Kopparbergs Fat och Swedish Elk går nu att få på både burk och flaska.

Omsättningen under det första året är 36 miljoner kronor. Redan nu inser man att produktutveckling, nytänkande och nischprodukter är nyckeln till framgång inom den här branschen. Som ett av de första bryggerierna tar man fram ett starkt starköl, Special Brew 7,5 %. Redan vid den här tiden tar man avstånd från det röda backsystemet i sin verksamhet och inhandlar istället en PET-fyllningslinje för 1,5 l plastflaskor. Vidare görs investeringar i nya öltankar.

Ciderns starka frammarsch... År 95/96 föds idén till Kopparbergs starkcider. Då idén kläcks är ciderförbrukningen i Sverige ungefär 1 miljon liter per år. Cidern som konsumeras är av den engelska typen. Kopparbergs utvecklar istället en helt ny smak, en lite sötare, vilken faller oss skandinaver bättre i smaken. Omsättningen uppgår det här året till 140 miljoner kronor.

Utvecklingen framskrider i en rasande fart. År 96/97 omsätts 320 miljoner kronor och företaget har som mest 190 st. anställda. Nu tas beslut på ytterligare satsningar. Bryggeriet investerar 45 miljoner i en ny burklinje för att effektivisera bryggeriet ytterligare.

Kopparbergs är idag ett av Sveriges mest nytänkande bryggerier och väljer att satsa på nischprodukter med egna förpackningsmodeller och storlekar. I årsskiftet 1999/2000 köper Kopparbergs Bryggeri Sofiero Bryggeri i Laholm. Här tappas nischprodukter i bl.a. 1 liters samt 25 cl burkar. 1997 är även det året då starkcider börjar få ett ordentlig marknadsfäste. Den totala marknaden når nu upp till 6 miljoner liter per år.

Åren 96/97 väcks även ett internationellt intresse för Kopparbergs produkter. Grekland, med sina svenska turister som målgrupp, blir den första exportmarknaden. Utfallet på denna marknad blir så bra att expansionen fortsätter till flera andra länder.